En till mig på något sätt
Tänkte på en sak, jag saknar praktikanterna som vi haft. Saknar att inte sola topless, äta frukost i bara trosorna eller få psykbryt i soffan för att man bara inte orkar med att det är punka på Lisa.
Ingen extra till middagen, ingen extra kopp te på kvällen, inget kaffe på morgonen ( för omständigt att göra bara en kopp ) ingen i rummet bredvid mig och ingen ny person att lära känna.
Saknar det.
( som tur är så kommer de tillbaka i höst. Ska be dem att stanna för evigt då )
