Någonstans blir man den man är
Skrev för ett litet tag sedan att jag skulle sluta vara rädd. Kom på en till sak, ska sluta vara feg. ( Jo, det är sant, megafeg är jag )
Detta gäller de flesta sakerna, nästan allt förutom mat. Jag kommer inte äta lever och blodpuddning och hemmalgad korv. Än.
Det är så tråkigt att banga på saker bara för att man inte vågar.
Och så tycker jag att man inte nervärdera sig. Känner man att det går åt pipsvängen tycker jag däremot att man ska lyssna på Timo Räisänens Fear no darkness, promised child.
En till pussenbit liksom.
Jisses vad livschoachande det där blev! Ligg ner i sängen och spy lite på allt i allmänhet ibland också, det behövs det med.
