Första hjälpen
För en vecka sedan hämtade pappa mig på biblioteket. När han kliver in genom dörrarna ser jag på honom att blicken fastnar vid kafeterian. Mackorna och kakorna ropar hans namn och pappa är ju inte den som är den, så det är klart han bestämmer sig för att klockan är fikadags. Jag är ju inte heller den som är den, och semlan var himla god. Synd att låta den stå och torka liksom.
Sen övningskörde jag i stora staden K-holm och glömde högerregler och fick ovanligt många motorstopp. ( Whats up with that?! Har inte fått motorstopp på gööörlånge annars )
En vecka senare är jag lika glad som då.
Och har dessutom insett att om ytterligare en vecka packar jag det sista och kan absolut inte sova för att jag är för spänd och glad.
Om en vecka och några timmar sitter jag på ett plan ner till Italien. Ljuva och underbara landet i söder som har bästa pizzan och kaffet. ( eftersom jag varit överallt och vet det menar jag. Så klart )
Nu ska jag till Sofie
PUSS
