J h u l t g r e n

Träffat en syssling och hans trolovade Johanna och deras två tvilling döttrar som var två månader och några dagar gamla. Det är sjukt vad så små kan blåsa en av stolen alltså, my god vad fin en människa kan vara liksom. Och så små. Så liten har jag nog aldrig varit.

De var jättejättetrevliga! Det enda minnet jag har från hans familj inkluderar inte ens honom ( han som var här idag alltså ) Hans syster hade ett marsvin när vi var och hälsade på dem en gång. Jag sa att jag ville ha ett glas vatten innan vi skulle åka precis. Jag ljög. Jag ville bara in och säga lite mer hej då till marsvinet innan vi for långa och många mil bort.

Två coola människor var iaf på besök här på Hullagård idag. Vi fikade hos farmor, gullade med bebisarna och pratade en massa så klart. Och eftersom jag inte är så där särskilt uppdaterad vad det gäller sysslingar så passade jag på att få reda på vad de jobbar med. Låter töntigt kanske, men jag tycker sånt är kul!

Sen packade de ner småkidsen och jag skulle vilja påstå att jag är en jäkel på att trösta barn. Bara att hyscha lite, gunga på vad-det-nu-heter-som-de-sitter-i och så.

Jag har rätt så balla släktingar ändå. Det trodde jag inte faktiskt.

Middag hos Mats och Christina som el grand finale! Det var gott. Och trevligt. Som sådant är.

//H