Likt ett garnnystan som katten gått lös på
Det var det här med att ligga och tänka själv. Förra gången kom jag fram till att det inte är nå bra att göra det, det blir så mycket tänka på allt man vill. Är det bara jag som känner värsta pressen på allt man vill hinna med? Saker vi snackade lite om i bilen till Linköping, sådant som man vill så gärna så hjärtat nästan hoppar upp och nockar Gud i kulorna. Sådant som får mina ben att kunna dansa sig igenom ett maraton.
Jag ska från och med nu skriva upp alla saker jag vill göra. Få lite struktur. Vissa saker är ju plättlätta!
//H
ps. jag har förmodligen de bästa vännerna/familjen en människa kan ha. Har svårt att se att någon kan ha bättre vänner än jag. ds.
