Det är jag som säger det
Svart är ingen färg det är så man känner sig. Riktigt bra mening, den ska jag använda någon annan gång när den passar bra. Nu passar den inte alls, jag har kollat på matprogam hela kvällen! Först ut var Mauro och Pluras kök, de gästades av Winnerbäck, alltid lika underbara Winnerbäck och nån skådis. Hon är snygg och skrattar så där som alla kvinnor gör i filmer från 40-talet, med en cigg i ena handen, ett glas rött i andra och männen runt fotknölarna. Winnerbäck vill tydligen inte sticka ut alls mycket. Han har inte körkort, men om han hade bil skulle han ha en vanlig bil. Sån vill jag också vara! Nöjd på något sätt.
I nästa program lagade Per Morberg oxbringa, pepparrotssås och fattigariddare. Jag är inte så förtjust i varken pepparrot eller riddare, men oj så hungrig jag blev!
Sist ut var Leila. Hon bakade munkar ( M U M M S ) donuts, Madeleinekakor och tyst tårta med choklad, grädde och nötmaräng. Svartswald heter det och är gott som bara den med en kopp kaffe.
Själv åt jag hemmalagad pizza med feta, rödlök och lufttorkad skinka. Till det drack jag ett glad delikat mjölk. Smarrigt värre!
Ja, jag blir bara hungrigare och hungrigare när jag tänker på att Plura lagade toscaäpplen. Bäst jag somnar innan jag hungrar ihjäl! //H
