''Jag tycker synd om dem som inte inser hans storhet.''
Vi snackade om storheter i skolan här om dagen. Undra vad dom hade sagt om jag jag sa Håkan Hellström? ...
Jag har inte lyssnat på den efter way out west, förens nu. Känslan som infann sig när han sa att han bara skulle framföra den här låten en enda gång, den känslan är oslagbar. Liksom han själv.
Att den heter ''River en vacker dröm'' vågar jag knappt kommentera. Det är så fint. Som en hög svart jä*la vägg som aldrig tar slut. Hopplöst egentligen.
För att få utlopp för känslan skulle jag behöva gräva ut hjärtat, hålla i det krama så hårt så det nästan går sönder och skrika åt det. Eller springa till månen och tillbaka i raketfart.
Jag var där och jag kommer minnas länge.
//H
