Såmothafuckingtröttpåattvaratonåring
Dagen var bra, fram till sista lektionen. Det var som att någon pyste ur luften ur mig, jag fanns nästan inte de sista minutrarna.
Ibland går jag in i någon form av dvala kan man nästan kalla det, jag bara tänker. Oftast tänker jag på negativa saker som existerar i mitt liv, jag vet att man ska fokusera på det bra och glada i livet, men de negativa sakerna är så mkt närme.
Jag kommer alltid fram till samma sak, mitt liv är rätt så patetiskt. Jo, det är sant. Jag kommer lixom ingen stans, jag vill så mkt och så blir det bara pannkaka av alltihop. Dessutom går allting så fruktansvärt långsamt.
Var på gymmet efter skolan med Fredde och mamma. Jag kände mig som en seg degklump.
Ica efteråt, träffade folk, stannade och pratade, var göör hungrig, var glad, åkte hem och blev ledsen.
//H
