det ska väl vara kul det här?
Nu har jag en sån där konstig känsla i kroppen. En del säger att jag ska ut och röja med mina underbara kompiar, dansa, supa, skratta och bara må så fucking bra. En annan del hindrar mig från att ha kul och göra det jag vill, sedan finns det en tredje del, mellanmjölken som säger att jag inte orkar, bara för att.
Känns lite som jag ska sprängas. Det är som en studsboll som inte kommer ut, den studsar bara fortare och fortare. Inte blir det bättre för att jag lyssnar på massa musik som påminner mig om hur tråkig jag faktiskt är. Jag är inte spännande och impulsiv. Jag är hur förutsägbar som helst, och de där gränserna som jag så gärna vill gå över, de växer sig till höga murar med taggtråd på.
Jag är övertygad om att det kommer bli ändring på de här hemskt realistiska tankarna, bara jag får ett körkort och en bil. Då jäklar vad jag ska leva! HA! //H
