Josefine säger något
Det här med jämställdhet är ju intressant och man kan diskutera ämnet i en evighet.
Jag vill inte låta som någon besserwisser eller något sådant, men jag är rätt utsatt, för just, jämställdhet. Som ensam tjej får man ta en hel del. Jag vet det. Jag visste det innan jag började den linje jag går, jag är medveten.
Första dagen som gymnasieelev, i en ny klass fick jag frågan ''varför valde DU energi programmet?''
Vi presenterade oss själva i klassen, jag berättade lite om mig själv och när jag var klar sa min mentor '' Och nu undrar vi nog alla här inne, varför du valde energi''.
Hur jämställt är det på en skala!?
Vad f*n ska jag säga? Jag satt där i blommig klänning, en cerise väska från Rosa bandet och håret i hästsvans. Vad f*n ska jag säga? Jag har aldrig känt mig så korkad som då. Det finns en scen från Pritty woman där han säger att han aldrig har behandlat henne som en prostituerad. Då svarar hon ''you just did''. I n m y f a c e.
Hur ska vi någonsin kunna bli jämställda om vi inte tillåter oss att vara just jämställda? Jag förstår att de var intresserade och ville veta, men det kom ut så fruktansvärt fel. Så oerhört dumt sätt att behandla frågan på.
''Jag skulle tro att jag är här av samma anledning som alla andra här inne'' svarade jag och sen var det slutdiskuterat.
Det gör mig frustrerad, men jag har för ont i ögonen för att skriva mer just nu. God natt//H
