J h u l t g r e n

Imorgon ska jag dansa makedonisk folkdans. Konstigt? Ja, det håller jag med om! Men det är kul, det är en stor orkester med blås, sträng, trummor, de flesta instrument är med, som spelar när vi dansar. Det är som en lek, eller ska vara, men jag kan inte stegen så bra som jag skulle vilja. Jag måste fortfarande tänka på hur jag ska gå, annars är det bara att släppa loss och hänga med i den UNDERBARA musiken som makedoniskkultur bjuder på! Det är bra häftigt, kraftiga ljud, mäktiga instrument och en stämning som inte går av för hackor! De som spelar har verkligen fattat det här med folkdans, man kan göra lite som man vill, men framför allt så är det avspänt. Det är ett fruktansvärt tryck i musiken, men inte stressigt eller uppjagat, stämningsfullt är vad det är!


Svenskar är så reserverade av sig tycker jag. ( generellt, eller jag har ju inte sett så mkt av världen, men man ska sköta sig själv och skita i andra ungefär. ) Folk är rädda för att göra bort sig eller göra fel eller göra anorlunda.
Hur ska man då lära sig? Om man ''lär av sina misstag''. Konstigt resonemang, inte riktigt genomtänkt.

//H