Egotrippad och uppmärksamhetskrävande
Jag gillar när man kan göra praktiska saker för att lösa problem. Mer eller mindre hatar att vänta på att andra människor ska hjälpa till eller fixa. Jag gillar andra människor, men inte när man ska vänta i trehundra år på något de ska göra.
Idag gjorde jag örhängen och sydde fast en sån där flärp som man hänger jackan i om man inte har galge. Praktiskt. Och kopplat bort kopplingsvajern från crossen. Den är trasig så jag ska beställa en ny imorgon och då är det ju rätt najjs om de vet vad de ska beställa. Här kommer ett till moment jag inte gillar för sen måste jag vänta på att vajern ska komma hem. Alltid varit dålig på att vänta.
Eller kunskap. Jag gillar när det går fort, kunskap går inte fort att lära in. Jag vill ha allt på en gång, nu.
Något som går sakta är mitt hat-objekt nummer ett nu, knäet. Jag vet att jag tjatar, men suck it up för jag skriver inte för att tillfredsställa er, jag skriver för att jag måste få det ur mig. Annars skulle jag nog bli apatiskt, om jag var tvungen att hålla allt för mig själv. Sen har det med uppmärksamhet också, så klart.
//H
