Det gör så där ont så man vet inte vart man ska ta vägen
Jag var ju hos sjukgymnasten idag. Hon klämde, mätte, frågade och klämde lite till. Jag gick fram och och tillbaka, på tå, på hälarna, baklänges, gjorde knäböj och försökte känna om det gjorde ont när hon böjde hit och dit.
Hon fixade ihop ett träningsprogram och vi gick ut i gymmet och provade på alla övningar. Jag skulle inte beskriva mig själv som klen, jag är kanske känslig, men inte klen. Jag tål en del smärta, inte för att verka cool nu, men så är det. Vissa av övningarna jag ska göra gör så fruktansvärt ont. Det handlar om att öka rörligheten och bygga upp lårmuskeln. ( Jag har i princip inte använt den på två veckor och nu glänser den med sin frånvaro rejält. ) Den värsta övningen: Man sitter på något, benet rätt ut på marken. Sen ska man spänna lårmusklerna och lyfta benet en liten bit ovanför marken. Benet ska alltså vara rakt hela tiden och det är inte underbenet som ska ta i, det är låret. Låter det svårt? Nix pix, lätt som en pannkaka. Det gör så ont, jag pressar och pressar och pressar, men det går bara inte. eller jo, det går, men nästan inte. Hela benet skakar av utmattning.
En annan bad ass övning: Ligga på mage med tårna i marken. Typ som plankan fast för knäna. Rumpan och kroppen ska vara i underlaget hela tiden, men man ska ta i med låret och lyfta knäet så långt upp som möjligt.
Jag vet att om man inte är skadad så är det en barnlek. Jag provade ju med det friska benet, inga problem. Gick hur bra som helst. Så väldigt väldigt frustrerande när det inte går med det dåliga benet. Jag vill, vill, vill! Lite som att försöka rubba en bautasten.
Helst tre gånger om dagen. Det är ingen idé att kladda på maskara, jag kommer gråta tre gånger om dagen framöver.
//H
