Det är så jag säger det
Allt jag vill kan jag göra.
Där sa han något Uggla, så sant så sant. Om man lyssnar lite på hans texter så upptäcker man att de faktiskt innehåller rätt smarta saker, små uppenbarelser, sanning och ''äkthet''. Lite rått så där, inget är innbäddat i en massa sockervadd som bara kladdar och förstör, det är som det är bara.
Jag förstår inte vad man försöker tuta i t.ex. barnen, jag menar, djur är djur. De talar inte med människor, de uppför sig inte som människor och det finns inte rosa får eller gula kor! Visst fantasi är bra, men jag tycker det gått överstyr, nu vill inte barnen äta köttbullar eller lamkotlett. Nja, så kanske det inte är, men man kan ju inte gömma sanningen, ja, vi dödar djur för vår egen njutning och nej, grisarna hoppar inte runt på en grön äng. Om grisar är ute bökar de upp det gröna gräset och ligger i leran!
Varför måste vi försöka allting jämt och ständigt? Ta det för vad det är eller ta det inte överhuvud taget!
//H
